Open/Close Menu
Vardagsbetraktelser, världspolitik och andra väsentligheter.
Home · Blog · citat : Polisstaten som eldar med skattepengar: om USA:s hemliga organisationer

Återigen har Washington Post visat vad grävande journalistik är. Tidningen som avslöjade The Pentagon Papers, Watergateaffären och CIA:s hemliga fängelser har nu publicerat resultatet av ett två år långt grävande arbete om USA:s hemligaste organisationer och alla de privata företag som tagit över stora delar av statens arbete kring underrättelsetjänst, krigsplanering och även krigföring. Sedan 2001 har den amerikanska statens satsningar på organisationer och aktioner som klassas “top-secret” svällt enormt, och mycket utförs alltså av privata företag som lyckats få mycket lönsamma kontrakt med staten.

Posts granskning visar bland annat att 1271 statliga organisationer och 1931 privata företag arbetar med olika program kopplade till antiterrorism, säkerhet för landet och underrättelsearbetearbete på ungefär 10 000 olika platser i USA. Post uppskattar att 854 000 personer har sådan säkerhetsklassning att de har tillgång till top-secret-material – varav 265 000 personer inte är anställda av staten. Dessa arbetar för privata bolag som utför olika uppdrag åt statliga organisationer.

Posts undersökning omfattar inte alla dem som har sådan säkerhetsklassning att de har tillgång till material som är secret (nivån under top-secret), eftersom det handlar om fler miljoner människor, och är oöverblickbart.

 

The investigation’s other findings include:

* Some 1,271 government organizations and 1,931 private companies work on programs related to counterterrorism, homeland security and intelligence in about 10,000 locations across the United States.

* An estimated 854,000 people, nearly 1.5 times as many people as live in Washington, D.C., hold top-secret security clearances.

* Many security and intelligence agencies do the same work, creating redundancy and waste. For example, 51 federal organizations and military commands, operating in 15 U.S. cities, track the flow of money to and from terrorist networks.

* Analysts who make sense of documents and conversations obtained by foreign and domestic spying share their judgment by publishing 50,000 intelligence reports each year – a volume so large that many are routinely ignored.

Vad gör då dessa privatanställda? Grundläggande uppgifter för staten är att ha våldsmonopol, bedriva militär verksamhet och sköta säkerhets- och underättelsearbetet i landet. USA har frångått den principen, och har alltså lagt ut mycket stora delar av detta arbete på privata företag. Washington Post skriver:

Contractors kill enemy fighters. They spy on foreign governments and eavesdrop on terrorist networks. They help craft war plans. They gather information on local factions in war zones. They are the historians, the architects, the recruiters in the nation’s most secretive agencies. They staff watch centers across the Washington area. They are among the most trusted advisers to the four-star generals leading the nation’s wars.

Privata företagare är alltså med och planerar krig. De bedriver krig. De spionerar. De har hand om säkerheten kring statliga organisationer. De agerar rådgivare åt fyrstjärniga generaler. De administrerar och driver några av statens hemligaste organisationer. De är ryggraden i USA:s säkerhet och militär. Och de är privata, vinstdrivande bolag som har sin lojalitet hos sina aktieägare. Mycket märkligt, och oroande. Skattepengarna blir vinst för dessa företag, som sysslar med sådant som är statens grundläggande uppgift. Washington Post skriver att det inte längre går att särskilja statens och de privata bolagens ansvar och uppgifter, det finns inte längre någon självklar gräns. Krig och underrättelsearbete har privatiserats och drivs till del av vinstintresse. Det ökända Department of Homeland Security, som sysslar med säkerhet hemma i USA, har ett kontor som arbetar med underättelsearbete och dataanalys. Där hanteras mängder av top-secret-material. Och sex av tio som arbetar där är inhyrda från privata bolag.

Förutom att det är mycket tveksamt att staten lämnar ifrån sig dessa kärnområden, är det heller inte effektivt. Eftersom verksamheten är så hemlig vet inte de olika organisationerna och företagen vad de andra gör, vilket innebär att enormt mycket dubbelarbete utförs. Post citerar en kvinna som arbetat på försvarsdepartementet:

"Someone says, ‘Let’s do another study,’ and because no one shares information, everyone does their own study," said Elena Mastors, who headed a team studying the al-Qaeda leadership for the Defense Department. "It’s about how many studies you can orchestrate, how many people you can fly all over the place. Everybody’s just on a spending spree. We don’t need all these people doing all this stuff."

Det påminner om IT-bubblan vid millennieskiftet, där det fanns obegränsat med pengar, och alla spenderade vilt. Säkerhetsbranchen i USA är en bubbla med enorma mängder skattepengar och enorma vinster. I artikelserien berättas om ett företag som startades hemma i vardagsrummet, och ett år senare hade 30 anställda och kontrakt med militären och underättelsetjänsten (och miljonvinster). Hade företaget uppfunnit något nytt som militären ville ha? Nej, inte alls. Man rekryterade folk som jobbade med IT-säkerhet inom militären, och hyrde sedan ut dessa tillbaka till militären och underrättelsetjänsterna. Företaget utförde exakt samma arbete som de anställda gjort tidigare, men tjänade miljoner på det.

Så vad är det som gör att dessa bolag får kontrakt med militären, underrättelsetjänsten och andra statliga organisationer? Här är en scen från en konferens med statliga och privata aktörer inom “branschen”:

many of the government officials listening headed to the exhibit hall, where company salespeople waited in display booths. Peter Coddington, chief executive of InTTENSITY, a small firm whose software teaches computers to "read" documents, was ready for them.

"You have to differentiate yourself," he said as they fanned out into the aisles. Coddington had glass beer mugs and pens twirling atop paperweight pyramids to help persuade officials of the nation’s largest military intelligence agency that he had something they needed.

But first he needed them to stop walking so fast, to slow down long enough for him to start his pitch. His twirling pens seemed to do the job. "It’s like moths to fire," Coddington whispered.

A DIA official with a tote bag approached. She spotted the pens, and her pace slowed. "Want a pen?" Coddington called.

She hesitated. "Ah . . . I have three children," she said.

"Want three pens?"

She stopped. In Top Secret America, every moment is an opportunity.

"We’re a text extraction company. . . ," Coddington began, handing her the pens.

Det gäller att ha schyssta gratisprylar att ge bort….

imageDet är skrämmande att se hur staten blivit fullständigt beroende av dessa privata aktörer för att utföra sina mest grundläggande uppgifter – militära operationer, säkerhet och underättelsearbete. Nuvarande försvarsministern Robert Gates har för avsikt att minska antalet privatanställda inom dessa områden, men har ännu inte lyckats särskilt bra. Han kan inte ens få ett svar på hur många privatanställda som finns inom sitt eget departement…

President Eisenhower var själv gammal general, men när han avgick som president 1961 varnade han i sitt avskedstal för det militärindustriella komplexet, bestående av försvarsindustrin, militären och övriga myndigheter som tillsammans sätter demokratin ut spel, driver militär upprustning och till och med krig för vinstintresset. Femtio år senare ser vi att han hade rätt, och att det militärindustriella komplexet växt och blivit allt starkare. Washington Post gör en verklig välgärning som belyser detta så tydligt.

Arikelserien finns att läsa på Washington Posts hemsida, se http://projects.washingtonpost.com/top-secret-america/

SvD har skrivit om detta på ledarsidan.

Copyright Niklas Carlsson © 2013