Open/Close Menu
Vardagsbetraktelser, världspolitik och andra väsentligheter.
Home · Blog · citat : Några tankar om Sverigedemokraterna

Det pratas en del om Sverigedemokraterna nu, eftersom det finns en liten risk att de kommer in i Riksdagen i höst. Själva tror de på att bli tredje största parti i höst, sitta i regering i nästa val och bli statsbärande parti därefter (vilket kanske säger något om hur realistiska de är). Om de har riktig tur kan de kravla sig över 4% i höst, under förutsättning att invandringen blir en stor fråga i valrörelsen. Vilket den inte verkar bli. Så sannolikt slipper vi dem i Riksdagen.

Hur som helst, några tankar om dem.

1. De är ett mycket omoget parti, som inte har någon utvecklad politik för något annat område utanför invandrarpolitiken. De kan inte bestämma sig för på vilket ben de ska stå när det gäller sådant som arbetsrätt, arbetsmarknadspolitik, skattepolitik, utrikespolitik m.m. De ställer sig bakom det som verkar vara populärt för tillfället, vilket illustrerades tydligt för ett par år sedan då de under ett halvår ändrade inställning från att vara fientliga mot facket till att krama facket. Nu försöker de haka på RUT-avdraget, jobbskatteavdraget och lite annat som är aktuellt. Det är inte trovärdigt. Men det spelar i och för sig inte någon större roll för deras väljare, som till nästan 100% väljer dem för deras invandrarfientliga politik.

2. De är mycket oansvariga med finanserna. Inför valet lovar de en mängd reformer som är helt ofinansierade: kraftigt skärpta straff och “riktiga” livstidsstraff (det är dyrt att bygga fängelser, och det är dyrt att ha fångar), sänkt skatt för pensionärer, statligt stöd till trygghetsboende, behålla jobbskatteavdraget, höja a-kassan, vidareutveckla RUT-avdraget, höja föräldrapenningen, höja vårdnadsbidraget, upprusta försvaret m.m. Mycket av det är ju lovvärt, men hur ska det betalas? Det vet de inte själva. Jimmie Åkesson påstår att vi kan spara 25-40 miljarder genom minskad invandring. Var siffrorna kommer från verkar ingen veta. Det finns å andra sidan siffror som talar för det motsatta, nämligen att de utlandsfödda bidrar mer till samhället än vad de kostar.

3. Vi måste ha invandring om vi ska klara ekonomin långsiktigt. Demografin i Sverige kräver det. Vi kommer ha alldeles för många pensionärer och för få arbetstagare annars. Det är ett faktum som Jimmie Åkesson aldrig kan ändra på.

4. I sitt principprogram skriver SD att “i sin ideala form är alltså nationalstaten befolkningsmässigt homogen.” Det låter väldigt likt den allmänna uppfattningen på 20- och 30-talet, som bland andra Alva Myrdal pratade om, nämligen att “bevarandet av den Svenska befolkningsstocken” (läs: rasen) var avgörande. Det är dessutom väldigt tveksamt att hänga upp sig på nationalstaten i den utsträckningen som SD gör. Nationalstaten är konstgjord, skapad vid Westfaliska freden 1648, och fylld med kulturellt innehåll under 1800-talets nationalromantik. Fram till folkskolans införande i mitten av 1800-talet och etermedias genomslag under 1900-talet var landet långt från homogent språkligt eller kulturellt. I dagens globaliserade värld börjar nationalstaterna luckras upp, och att försöka att återgå till 1800-talets eller 1950-talets nationalstat är ett ogenomförbart projekt. Det skulle kräva en isolering av Sverige, i stil med Nordkorea.

Läs mer på DN, allehanda.se

Copyright Niklas Carlsson © 2013