Open/Close Menu
Vardagsbetraktelser, världspolitik och andra väsentligheter.

Ja, vad ska man säga? Jag tillhör den lurade generationen, med 10 månaders marginal. Jag pratar om pensionssystemet. 1979 är brytpunkten för det gamla pensionssystemet för tjänstepension (ITP2) och det nyare (ITP1). Jag är född i oktober 1979, och tillhör alltså ITP1. Hade jag fötts 10 månader tidigare hade jag tillhört det gamla systemet. Så vad är problemet med det? Well, ITP2 är en garantipension, där man är garanterad en viss summa varje månad när man går i pension. ITP1, som jag och alla andra födda 1979 eller senare tillhör, är en 100%-ig premiepension. Det betyder att summan som betalas in till pensionen av arbetsgivaren är mycket lägre, och allt sätts i fonder. Förhoppningen är att fondutvecklingen ska öka värdet på pengarna och på så sätt kompensera för den minskade pensionsinbetalningen. Jag är alltså helt beroende av en mycket positiv börsutveckling för att få en dräglig tillvaro som pensionär. Så frågan jag måste ställa mig är om jag tror att tillväxten kommer hålla i sig i minst 30 år till… Och mitt svar på den frågan är ”nej”. Ständig tillväxt är en omöjlig tanke. Brist på billig energi, överbefolkning, miljöförstöring och klimatförändringar är bara några av de aspekter som spelar in, och som sannolikt kommer att göra att världsekonomin inte kommer fortsätta växa. Enorma statsskulder och den väldig höga privata skuldsättningen i västvärlden är andra faktorer som spelar in.

En person som är relativt högavlönad, med 46 000 kr i månaden, får detta i tjänstepension:

ITP2: 10 300 kr per månad.
ITP1: 3 600 kr per månad.

De pengar som ITP2:an har är dessutom garanterade. ITP1-pengarna sätts i fonder, som kommer tappa i värde om ekonomin i Sverige och världen går dåligt. Vilket är sannolikt. Det finns givetvis en chans att börserna på något mirakulöst sätt utvecklas positivt de kommande 30-40 åren, men sannolikheten känns inte så stor.

För övrigt är även stora delar av det allmänna pensionssystemet beroende av börsutvecklingen, sedan pensionsreformen genomfördes under slutet av 90-talet. Göran Persson var statsminister då, och redan 2005 erkände han att folk kommer bli förbannade när de går i pension och inser vad som hänt. ”Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort” sa han alltså 2005. Han fortsatte: ”Nu har vi ett system som är knutet till den ekonomiska utvecklingen och demografin, och nu har vi framför oss en period då vi åldras som nation. Skulle vi dessutom få en dålig ekonomisk utveckling påverkar det pensionerna”.

Välkommen till podcasten om första världskriget, med mig Niklas Carlsson. I detta avsnitt återgår vi till den kronologiska berättelsen från avsnitt 11, och följer den så kallade kapplöpningen till havet. Vi får också stifta bekantskap med den äventyrslystne Winston Churchill som åker runt i det belägrade Antwerpen i en Rolls Royce och viftar med sin käpp.

Churchill

Winston Churchill vid tiden för första världskriget

 

Race_to_the_Sea_1914

I Sverige finns en allt mer påtaglig tendens att göra optimistiska säkerhetspolitiska bedömningar bortseende från de faktiska möjligheterna för väpnade konflikter. Vi har en naiv och filantropisk uppfattning om hur man i många andra länder betraktar våldet som ett medel för att åstadkomma förändringar… Dimbildningen kring konsekvenserna på längre sikt för försvarets styrka har varit intensiv och överraskande effektiv.

Citatet ovan känns mycket aktuellt i dessa dagar, men kommer faktiskt från 1969, då flygstabschefen Nordenskiöld begärde avsked i protest mot de minskade försvarsanslagen. Hotet var givetvis mer påtagligt då än idag, men de svenska försvarsresurserna var också på en helt annan nivå.

JAS_39_Gripen

Världen blir en oroligare plats. Ryssland rör på sig. Historiskt kan man se att den ryska intressesfären pendlat fram och tillbaka in över Europa. Efter kalla krigets slut åkte pendeln tillbaka österut, men nu är den uppenbarligen på väg tillbaka. Låt oss inte vara naiva. Självklart önskar jag att vi kunde lägga pengarna på vård, skola och omsorg istället. Men om man hårdrar det så är vårt militära försvar den yttersta garanten för att vi över huvud taget kan ha någon vård, skola eller omsorg. Det får vi inte glömma.

 

Lördagsnatten spenderade jag utomhus på Öland. Temperaturen låg runt nollan under natten, så ett vindskydd, liggunderlag, försvarets yllefilt och en bra sovsäck räckte gott för att hålla värmen. Tältet som jag släpade med fick ligga oanvänt.

Kvällen användes till vedhuggning och korvgrillning. Natten var vacker, stjärnklar och månbelyst. Det blev en tidig morgon, jag klev upp innan gryningen och gjorde upp en ny eld. Kaffet smakar sällan så bra som när man kokar det direkt på glöden!

I detta avsnitt av podcasten ”Första världskriget – vecka för vecka” följer vi Sven Hedin som besöker den tyska västfronten i september 1914. Han ger oss detaljerade skildringar av vad han ser, men allt färgas av hans okritiska kärlek till Tyskland och kejsaren.

Sven Hedin

Sven Hedin

 

dun-sur-meuse

Klicka på bilden för att se full storlek

 

Välkommen till podcasten ”Första världskriget vecka för vecka” med mig Niklas Carlsson. Detta är avsnitt 11 – det nya kriget.

Efter reträtten från Marne upprättar tyskarna en frontlinje norr om Aisne. Britterna och fransmännen försöker bryta igenom, men misslyckas efter blodiga förluster. Soldaterna börjar gräva ner sig, och det stillastående skyttegravskriget tar sin början.

Falkenhayn

Falkenhayn, som efterträdde Moltke som överbefälhavare i Tyskland.

 

Idag sken solen från en klarblå himmel här i Kalmar, så vi tog en rejäl promenad ut till Svinö och runt ön ett varv. I ryggsäckarna hade vi med oss campingköket och pannkakssmet, så vi satt i solen och tittade ut över Kalmarsund och stekte tjocka amerikanska pannkakor. Väldigt härligt!

IMG_2245

 

Studentboende

”Studentboende, 4000 kr/mån”

IMG_2249 IMG_2248 IMG_2246 IMG_2242 IMG_2238 IMG_2236

Avsnitt 10 av podcasten ”Första världskriget vecka för vecka” med mig Niklas Carlsson. I detta avsnitt tittar vi på slaget vid Marne 1914, där tyskarnas framfart stoppades precis utanför Paris. Det innebar början på det långa skyttegravskriget, och lade grunden till hela 1900-talets utveckling.

 

2014-08-22-TroopDeploymentattheFirstBattleoftheMarne

De allierade arméerna, från vänster till höger: 6 armén under Manoury/Galliani, BEF (britterna) under French, femte under d’Espèrey, nionde under Foch, fjärde under Langley, tredje under Sarrail.

De tyska arméerna, från vänster; första under von Kluck, andra under Bülow, tredje under Hausen, fjärde under ärkehertig Albrecht, femte under kronprins Willhelm.

 

 

Gw_moltke_01

Moltke

1stmarne-a-french-british-generals-1914

image

Igår och idag har jag tillverkat en skärbräda av ek och asp. Jag köpte två plankor på Beijer, som har lite annat virke än bara furu.

Avsnitt 9 – Tannenberg, av podcasten ”Första världskriget vecka för vecka” med Niklas Carlsson.

I detta avsnitt vänder vi blicken österut, där ryssarna till tyskarnas stora förskräckelse anfaller tidigare än någon trott. Två ryska arméer rycker in i tyska Ostpreussen, som försvaras av en mindre tysk armé. Den första konfrontationen är en katastrof för tyskarna. Befälhavaren byts ut, och därefter följer det legendariska slaget vid Tannenberg, där tyskarna förintar en rysk armé och vänder krigslyckan.

Hindenburg-ludendorff

Ovan: Hindenburg och Ludendorff.

Copyright Niklas Carlsson © 2013