Open/Close Menu
Vardagsbetraktelser, världspolitik och andra väsentligheter.

DN – Nyheter – Undantagstillstånd i Bangkok: ”Thailands premiärminister Thaksin Shinawatra utlyste på tisdagskvällen undantagstillstånd i huvudstaden Bangkok. Kort dessförinnan hade stridsvagnar omringat regeringsbyggnaden.

Ett tiotal stridsvagnar blockerar vägarna i regeringskvarteren, berättar vittnen för Reuters. Thailändska arméns tv-kanal visar bilder på kungafamiljen ackompanjerade av musik, något som tidigare förknippats med militärkupper.

- Militären har vid tidigare tillfällen sagt att den främst är lojal med kungen och inte regeringen, sade en BBC-reporter på plats i Bangkok i direktsändning.

Enligt Reuters har thailändsk tv uppgett att den thailändska militären och höga polischefer upprättat en kommitté för politiska reformer. Huruvida denna kommitté är för eller mot den sittande regeringen framgick dock inte.

Militären och polisen uppgav också att de har kontroll över situationen i Bangkok och uppmanade till lugn.
————-

Det här är oroväckande, någon militärkupp vill vi inte se i Thailand.

YES! Där satt den! Alliansen tog hem segern efter en rysare där sossarna hämtade tillbaka några mandat mitt under kvällen. Men vi står som tydliga vinnare. Det är härligt att konstatera att Sveriges folk har valt att gå en annan väg, att välja bort socialdemokraternas destruktiva politik. Grattis till hela alliansen, och grattis till Sverige!

Det blev en riktig festkväll som jag kommer minnas länge. Stämningen var på topp på Centerpartiets valvaka på hotel Anglais. Innan första vallokalsundersökningarna kom in var det dock väldigt nervös, om än hoppfullt. Ett riktigt segervrål utbröt när siffrorna rullade in, och kvällen fullkomnades när Göran Persson meddelade sin avgång! Det var en stund av ren glädje!

Vid midnatt badades det i fontänen vid Sergelstorg! Efter det bar det av till Nalen och moderaternas valvaka, där alliansen samlades för att fira natten och segern tillsammans. Ett öronbedövande jubel mötte partiledarna när de äntrade scenen! Festen fortsatte in på småtimmarna, och för min del avslutades den med en mindre efterfest på MUFs kansli i gamla stan. Vår CUF-ordförande Fredrick Federley ledde partyt, och bjöd mig senare på taxi till vandrarhemmet på fridhemsplan framåt femsnåret imorse. Tack för det Fredrick, och grattis till platsen i riksdagen!

Nu sitter jag på tåget till Kalmar, med lätt huvudvärk och slitna stämband, och funderar över hur de närmaste fyra åren ser ut. Svenska folket har gett sig själva en god chans att återta ledningen i den internationella konkurrensen. Vi har sett att perssons väg inte var den rätta, och provar därför en annan. Men det viktigaste med att vinna det här valet är att vinna nästa val. Det tar mer än fyra år att förändra strukturerna i statsapparaten, de har byggts för att utföra sossarnas politik, och det tar lite tid att vända skutan. En bra början är att riva upp AMS.

Idag stod jag på stan, delade ut information och pratade med folk. Det var mycket trevligt och väldigt få negativa kommentarer – det känns att vi har medvind! Efter detta gick jag och Erica till stadshuset och förtidsröstade. Imorgon bitti ska jag till vallokalen med valsedlar innan lokalen öppnar, och sedan bär det av till Stockholm och partiets valvaka! Det ser jag fram emot, det kommer bli en riktigt minnesvärd kväll när beskedet kommer om att alliansen vunnit! Det blir spännande och tight, men jag är övertygad om att vi tar hem segern.
Inte helt oväntat tog alliansen hem slutdebatten. De är ett mycket tydligt regeringsalternativ, och är samstämmiga i det mesta till skillnad från vänsterkartellen. Maud var mycket, mycket bra – hon lyfte relevanta frågor och höll ett utmärkt slutanförande. Peter Eriksson var sämst på att framföra sitt slutanförande, han läste i princip innantill och tittade inte i kameran. Alla i alliansen var bra, Leijonborg var den enda som stakade sig några gånger.
 
Det känns verkligen att vi har medvind nu! Vi tar hem det här på Söndag!!

Igår kväll skjutsade jag Anders Åkesson till SVT i Växjö, där bland andra han och Eskil Erlandsson deltog i den lokala slutdebatten i programmet re:agera. Programupplägget i sig var väl inte särskilt bra, och det var alldeles för många deltagare (21 politiker på en timme, plus olika inslag). I snitt fick varje deltagare prata mellan 45-60 sekunder.

Däremot var det väldigt roligt att sitta med bakom kamerorna och titta hur det hela fungerade. Jag språkade lite med kameramannen Mohammed, som berättade lite om sitt arbete. Det var också intressant att se hur lite programledarna har att säga till om, de bara springer runt och gör som personalen säger åt dem.

Idag har jag och Per Gransten (CUF-ombudsman) stått vid högskolan och delat ut information och pratat med studenterna. Det var mycket trevligt och bra respons. Sossarna dök upp en stund, men de fick inte lika bra respons. De packade ihop och åkte iväg efter en stund.

Min mamma, som är sjukpensionär, ringde och var orolig då någon sagt till henne att hon skulle få 800 kr mindre i månaden om alliansen vann. Detta är inte sant, vi har i alliansen tillsammans lovat att inte röra förtidspensionärernas ersättning. Däremot ska vi underlätta för dem att komma tillbaka ut på arbetsmarknaden i den mån de själva klarar av det. Min mor blev lättad av detta, och kommer därför rösta på Centerpartiet precis som hon tänkt. Det är synd att folk blir lurade av vänsterns propaganda på det här sättet. Nu var det ju bara tur att hon hade mig att fråga om hur det egentligen låg till.

Ikväll ser jag fram emot slutdebatten i tv klockan 20. Go Maud!!

Yes! Enligt senaste Sifo är Centerpartiet tredje största parti med 7,5% av rösterna. Nu gäller det att hålla ända in i kaklet!

Uppdrag granskning på SVT ikväll fokuserade på Göran Persson och klassklyftorna. Det mest häpnadsväckande med Göran Persson är nog hans hantering av sanningen. Statistiken visar att klassklyftorna ökat under hans tid vid makten. Detta avfärdas av Persson med orden ”det är inte min bild av saken”, och därmed har han viftat bort kritiken. Är det så en statsminister ska handskas med sanningen om orättvisorna?

Mycket handlade också om Perssons herrgård. Självklart är det oerhört bestickande att arbetarrörelsens främste företrädare bor som en herreman på 1800-talet, precis de personer som Socialdemokratin föddes för att bekämpa. ”När fan blir gammal blir han religiös” heter det. Kanske är det detsamma med socialdemokratin – när de väl etablerat sig som makteliten i landet börjar de också leva som den tidigare makteliten.

Nej, det är sannerligen dags att byta statsminister.

Ikväll har jag deltagit i en mycket intressant ”diskussionsklubb” för första gången, som kallas globalsoppan. Det är 7-8 personer som träffas en eller ett par gånger i månaden för att äta soppa och diskutera allt möjligt, från böcker till global politik. Deltagarna är en mycket intressant blandning människor med många olika erfarenheter och perspektiv. Alla utom jag och Evelina Sköld är i medelåldern och uppåt, vilket gör det hela än mer intressant. Det är allt för sällan vi möts över generationsgränserna för att umgås och prata.

Åsikterna kan ibland vara något ensidiga, då alla utom jag (och eventuellt Evelina) är ganska tydligt till vänster på den politiska skalan. Därför tror jag det är bra för diskussionerna att jag kommer med med en annan synvinkel på saker och ting.

Idag var vi i en mycket trevlig lägenhet i gamla stan, en lägenhet som förde tankarna till ett lantligt Frankrike. Vi åt faktiskt inte soppa den här gången, utan det blev kokta kronärtskockor och ungsrostade rotfrukter med lite olika såser och hemmagjort rött vin. Till detta serverades alltså intressanta och stimulerande diskussioner. Vi höll på i cirka tre timmar. Härligt!

Vi pratade bland annat om skolan, världshandeln, mobilstrålningen, hushållsnära tjänster och Kinaetableringen i Kalmar. Kul! Jag ser fram emot nästa träff 25 september, och då hoppas jag att vi kan diskutera den nya borgerliga regeringen.

Om en vecka har vi ny regering!
 
Nu är det slutspurt, det gäller att ligga i stenhårt dessa dagar. Jag växlar mellan mitt arbete som pressansvarig för toppkandidaterna och min egen personvalskampanj. Idag har jag kombinerat dem genom att dela ut Centerns i Kalmar tidning tillsammans med min egen folder. Det gäller att jobba ända in i kaklet, vi måste göra allt vi kan för att få till ett maktskifte! Vi kan inte låta sossarna fortsätta ytterligare fyra år. För allas vår skull.
När jag var 8-10 år drömde jag om att en gång bli så rik att jag skulle kunna köpa en ost och kunna ta en stor tugga av den.
 
Den verkligheten, där en stor tugga ost är en avlägsen dröm om rikedom, känner inte många politiker i Sverige idag. Jag har levt det livet, och jag vet att många gör det även idag. Ibland när jag pratar om detta får jag reaktionen att jag borde vara Socialdemokrat, eftersom ”de tar hand om de som har det fattigt”. Men det var i Socialdemokraternas Sverige jag växte upp och upplevde detta. Deras fina retorik om ”att alla ska med” är ett skämt. Det är dags för maktskifte, jag vill ha en regering som inte kedjar fast människor i det utanförskap och bidragsberoende som jag själv växt upp i.
 

Copyright Niklas Carlsson © 2013