Open/Close Menu
Vardagsbetraktelser, världspolitik och andra väsentligheter.
Idag har jag ägnat mig en del åt att hitta och testa olika gratisprogram, alltså freeware och open source program. Just nu använder jag Firefox istället för internet explorer. En mycket trevlig browser verkar det som.

Här är en bra lista på gratisprogram och här är en annan. Kul att folk kan göra riktigt bra saker utan vinstintresse! Många av programmen håller riktigt hög klass, till exempel gimpShop som nästan kan mäta sig med Photoshop, och Blender som är ett riktigt vasst program för att rendera 3d-animationer.

Gillar starkt Firefox mods!

Imorgon kommer Magnus hit! Då ska vi dricka vin och lyssna på gamla LP-skivor :-D


powered by performancing firefox

Shoppat lite hemma i Kalmar i helgen. Köpte en kavaj på H&M som var oförskämt billig och snygg. Om jag inte råkade veta att H&M har bra koll på sina leverantörer skulle jag anta att den var tillverkad av barnarbetare (då hade jag inte köpt den). Vidare har jag inhandlat en mycket snygg väst på Brothers, av märket Riley. Svart, dubbelknäppt och som skiftar i paisleyliknande mönster. Mycket trevlig.

Igår köpte jag ett nytt vin, Opal Springs från Australien. Jag är tämligen förtjust i shirazvin, och detta innehåller 40 procent shiraz, 35 procent cabernet sauvignon och 25 procent petit verdot. Ganska kraftig smak, vilket jag uppskattar. Inte så komplex eftersmak, men ändå mycket trevligt!

Idag var jag på en konferens som diskuterade ungdomars situation, deras inflytande m.m. Det var många av de deltagande ungdomarna som klagade över att politikerna inte lyssnar på dem, att det är svårt att nå fram. Då fick jag en idé. Jag kom på att man i regionen kunde anställa en medievan tjänsteman som kan hjälpa ungdomarna att nå ut i pressen, och även kanske medieträna ungdomar som driver frågor eller projekt. På så sätt skulle de få en mycket större chans att nå ut och nå fram. Tjänstemannen skulle jobba heltid med detta, vilket skulle förhindra att han eller hon övehopades med andra uppgifter inom ungdomspolitiken.

Behöver fila lite mer på idén, men tror att den i grunden är mycket bra. Ungdomar är en svag grupp som inte är organiserade i effektiva påtryckargrupper, de har inte stora nätverk och de är ovana att hantera media. Med en sådan här tjänsteman skulle man stärka ungdomars möjligheter att aktivt påverka sin situation. Det är en konkret åtgärd som skulle kunna ge resultat relativt snabbt, och till skillnad från många ungdomsparlament och liknande skulle inte resultatet bara bli en papperstiger – det skulle faktiskt ge goda möjligheter till reellt inflytande.

Bollade idén med Leif Larsson, som är blivande ordförande för regionförbundet, och han tyckte tanken var väldigt bra. Det är en bra början för att realisera detta.

Var till Erikshjälpens second hand butik i Vimmerby idag. När jag klev in var det första mina ögon fastnade vid en Picasso-tavla. Ett svartvitt porträtt av en ung kvinna. Jag fastnade för den tavlan, och var tvungen att köpa den. Hela 75 kronor kostade den. :-) Cirka 40×60 cm stor är den, och pryder nu min vägg.

Jag har aldrig sett den här Picassotavlan tidigare.

Idag har jag kört en runda i Vimmerby kommun och tittat på olika sevärdheter. Bland annat ”bullerbyn” och ”Katthult”. Alltså där filmerna om barnen i Bullerbyn och Emil i Lönneberga spelades in. Ställena heter egentligen något annat, därav citationstecknen. Hur som helst var det roligt att se dessa platser som man har starka känslor till. De var minde i verkligheten än de känns i filmerna, men så är det ofta med platser man ser på tv.

Ikväll fick USAs hårt kritiserade och tydligt krigiska försvarsminister Donald Rumsfeld gå. Formellt avgick han, men det är tydligt att han fått gå som en konsekvens av Demokraternas starka framgång i kongessvalet. Rumsfeld har näst presidenten varit den främste symbolen för kriget i Irak, ett krig som blivit allt mer impopulärt hos de amerikanska väljarna och den huvudsakliga anledningen till republikanernas tillbakagång i valet.

Rumsfeld ersätts av tidigare CIA-chefen Bob Gates. Gates är känd som en stark förespråkare för att använda militärt våld i kampen mot terrorism. Jag kan inte låta bli att undra hur president Bush tänkte när han valde ny försvarsminister. Uppenbarligen ersatte han en hök med en annan hök. Vill han fortsätta bedriva sin krigiska politik, men insåg att Rumsfeld som person blivit en belastning? Valet av Gates tyder i vilket fall inte på någon vilja att gå en fredligare väg.

Ur min synvinkel som fredsvän och aktiv inom Svenska FN-förbundet kan jag inte dra andra slutsatser än att George W Bush har ersatt pest med kolera.

Vimmerby torg. Framför mig det vackra rådhuset från böran av det nittonde århundradet, med andra ord snart 200 år gammalt. Där inne har mycket dryftats genom åren, många pannor rynkats och många beslut fattats. Rådhuset ger en mycket trevlig fond till Vimmerbys mycket trevliga torg. Men för tillfället är det inte denna byggnad som är mitt mål. Istället går jag förbi till höger om rådhuset, över gatan till stadshuset.

Stadshuset i Vimmerby är (precis som på många andra ställen i Sverige) en kompakt, fyrkantig monsterkloss i brunt tegel. Byggnaden ger klara associationer till Sovjet. Fruktansvärt anskrämlig och inget som stolt nämns i turistbyråns informationsmaterial.

När man kliver in genom dörrarna tar man samtidigt ett steg drygt 30 år tillbaka i tiden. Här har inte mycket förändrats, om något. I den alldeles för stora och tomma foajen kompletteras de bruna tegelväggarna med en grön heltäckningsmatta och orangea detaljer. Om man tror att man ska mötas av en välkomnande miljö så tror man fel. För att komma vidare in i byggnaden måste man passera genom en orange ståldörr i en glasvägg (ingen modern glasvägg förstås, utan en orginal från 70-talet). För att komma igenom denna dörr måste man bli insläppt av receptionisterna, som själva sitter innanför en glaslucka i den bruna tegelväggen. Oftast sitter de i telefon så man får vänta en liten stund.

När man väl tagit sig vidare genom dörren står man mitt emot en vägg med stängda bruna dörrar. Där innanför sitter tjänstemän. Flitens lampa lyser, men tränger inte ut till besökaren. Nåväl, där kan man gå till vänster och ner för en trappa. En våning ner står man då utanför stadshusets café. Ingen öppen planlösning förstås, nej man måste gå in genom en (röd) stål- och glasdörr. Naturligtvis är caféer i orginalskick från tidigt 70-tal.

I ett hål i tegelväggen huserar kommunens mattant. Här kan man köpa lite fika, och på eftermiddagarna serveras frukt för en femma. Längs väggarna finns väggfasta soffor i röd vinyl, med största sannolikhet orginal. De är i gott skick, så slitstyrkan i vinylen kan man inte klaga på. De har trots allt nötts av fikasugna tjänstemän och politiker i säkert över trettio år. Jag funderar över allt som inofficiellt har beslutats i dessa vinylsoffor, för att sedan klubbas igenom i mer formella sammanhang. Man kan inte överskatta betydelsen av det kommunala caféet. Varje dag vid halv tio på förmiddagen och tre på eftermiddagen töms i princip resten av sovjetklossen och alla samlas här. Oftast sitter man i samma konstellationer som man arbetar, men det finns i alla fall en god möjlighet att ta en fika med chefen, snacka lite skit med någon tjänsteman från en annan avdelning eller växla några ord med datateknikerna.

Byggnaden är ett hån mot all estetik, interiören är deprimerande. För fem år sedan hade jag förordat total demolering snarast. Men nu kan jag ändå inte hjälpa att jag är lite fascinerad av huset, mest interiören. Det är ett monument över sin tid, och borde kanske k-märkas eftersom hela inredningen i princip är komplett och orörd. Jag är särskilt fascinerad av (de egentligen hemska) färgkombinationerna i foajen, och av inredningen i caféet. Kanske är det för att de påminner mig om hur mycket såg ut när jag var barn, kanske är det något annat.

Vilket roligt jobb jag har! Fritt, kreativt och utvecklande. Idag har jag bland mycket annat diskuterat mediastrategier för Astrid Lindgrens jubileumsår. Kul!

För övrigt anser jag att Carl-Johan Vallgren borde få en stol i Svenska akademien. Mannen är ett geni, en intellektuell gigant. Han hanterar svenska språket helt fantastiskt, och dessutom är han em mycket begåvad musiker, med ett mycket underhållande satiriskt drag.

Äntligen har jag skaffat internet även i min veckopendlingslägenhet i Storebro! Det var lite bökigt eftersom jag inte skaffat något fast telefonabbonnemang här, men jag hittade ett schysst erbjudande från Telia. Det är trådlöst internet via 3G. PC-kortet till laptopen gick på 800 kr, och sen betalar man 89 kr i månaden. Det är gratis att surfa 19-07 och helgerna. Övrig tid är det dyrt, 15 kr/mb, men jag använder det bara på kvällarna så det spelar ingen roll.

Däremot har jag lite svårt att få bra mottagning i lägenheten, jag har gått runt och letat efter bästa stället. Det blev vid fönstret i köket, där får jag tre staplar av fem i mottagning. Inte bra, men okej. Om det inte finns någon 3G-täckning går den över till vanligt gsm med gprs. Det duger väl för att kolla mailen kanske, men det är ju inte särskilt roligt att ligga på 20-30 kbps. Så det gäller att hålla sig där det finns 3G-täckning.

Idag har jag också hittat ett bra och prisvärt alternativ till Macromedia Flash MX, som kostar runt 9000 kr. Istället kan man göra sina flashanimationer i Swish, som kostar en tiondel ungefär. Inte lika avancerat såklart, men det duger för det jag tänkt göra.

För övrigt går jag och klurar på att återuppta en sajtidé jag hade för ungefär sex år sedan, som har potential att bli något riktigt stort. Jag grämer mig lite över att jag inte satsade hårdare på den förra gången, då kunde jag ha varit stenrik idag, och haft väldigt med arbetet. Jag byggde hela sajten och den bakomliggande tekniska lösningen, men sen orkade jag inte engagera mig ordentligt i att få besökare och användare. Men som sagt, det kan vara dags att ta upp detta igen.

 
Idag har jag deltagit i China Baltic Business Forum i Kalmar, där svenska och kinesiska företag och organisationer kan träffas för att inleda samarbeten och utbyta erfarenheter. Intressant med alla människor, men tyvärr var föreläsningarna inte lika intressanta.
 
Under eftermiddagen blev jag uppringd av en journalist från Kalmar läns tidning som intervjuade mig om mitt utträde ur svenska kyrkan (som jag genomförde förra veckan). Hon ställde vettiga frågor, så jag hoppas artikeln blir någorlunda rättvisande. Det är en komplex fråga som egentligen kräver långa samtal för att reda ut.
Copyright Niklas Carlsson © 2013