<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Niklas Carlsson - Centerpartist och FN-aktivist &#187; bok</title>
	<atom:link href="http://niklascarlsson.se/category/bok/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://niklascarlsson.se</link>
	<description>Vardagsbetraktelser och världspolitik</description>
	<lastBuildDate>Sat, 31 Jul 2010 08:59:31 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.4</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Bok: Ett land av friherrinnor</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/07/05/bok-ett-land-av-friherrinnor/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/07/05/bok-ett-land-av-friherrinnor/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Jul 2010 11:54:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Centerpartiet]]></category>
		<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[citat]]></category>
		<category><![CDATA[media]]></category>
		<category><![CDATA[val 2010]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/07/05/bok-ett-land-av-friherrinnor/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; display: inline; margin-left: 0px; border-top: 0px; margin-right: 0px; border-right: 0px" title="9163369826[1]" border="0" alt="9163369826[1]" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/07/91633698261.jpg" width="200" height="255" /> </p>
<p>Maud Olofsson har återigen skrivit en bok. För några år sedan skrev hon boken “Min dröm för Sverige”, som var ett visionsdokument och en politisk deklaration. Nu har hon gått tillbaka till sina rötter, och pratar om sin frihetliga värdegrund i boken “Ett land av friherrinnor”. Att hon som kvinna står på sig och vågar utmana spårar hon tillbaka till sin farmor.</p>
<blockquote><p>- I slutändan är det vad man är präglad av och vad man har för insikter som avgör vilka beslut man fattar. Min världsbild och min värdegrund fick jag som barn hemma i Högbyn i Ångermanland, och genom senare händelser som präglat mig starkt. Några av dessa berättar jag om i den här boken, säger Maud Olofsson.</p>
</blockquote>
<p>Här pratar hon lite om boken:</p>
<p>
<div style="padding-bottom: 0px; margin: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; display: inline; float: none; padding-top: 0px" id="scid:5737277B-5D6D-4f48-ABFC-DD9C333F4C5D:86c7e980-60dc-4d37-8e41-39e0ecae47f9" class="wlWriterEditableSmartContent">
<div><object width="425" height="355"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/0sEIf6C2_cs&amp;hl=en"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/0sEIf6C2_cs&amp;hl=en" type="application/x-shockwave-flash" width="425" height="355"></embed></object></div>
</div>
<p>&#160;</p>
<p>Östersunds-posten skriver om boken på <a href="http://op.se/ledare/ledare/1.2145295-bokslapp-mangfacetterar-bilden-av-maud-olofsson" target="_blank">ledarsidan</a>;</p>
<blockquote><p>Den som läser boken ”Ett land av friherrinnor” får en helt annan, djupare och mer mångfacetterad bild av Centerns parti­ledare än den vardagliga som framkommer i medierna.</p>
<p>Här beskrivs hur hennes drivkrafter som politiker mejslades fram ur barndomens enkelhet. Om farmors och mormors klokhet och om hur föräldrarna tidigt präntande in vikten av eget ­ansvar.</p>
<p>Farmor Karin stod närmast den unga Maud. Karin Olsson fick själv aldrig bestämma över sitt liv, men präntade hos sitt barnbarn in egenskaper som ”hävda Din rätt, stå på Dig och låt ingen trampa på Dig”.</p>
</blockquote>
<p>Boken finns att köpa på Adlibris för endast 99 kr, <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163369826" target="_blank">klicka här</a>.</p>
<p>Du kan också läsa mer om boken på Centerpartiets hemsida, <a href="http://www.centerpartiet.se/Nyheter/Arkiv-2010/Maud-Olofsson-om-sin-nya-bok/" target="_blank">se här</a>.</p>
<p>Media om boken: <a href="http://www.expressen.se/Nyheter/val2010/1.2046365/maud-olofsson-perssons-stil-enade-alliansen" target="_blank">Expressen</a>, <a href="http://vk.se/Article.jsp?article=359483&amp;sc=2" target="_blank">Västerbottens-kuriren</a>, <a href="http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=8073&amp;Itemid=176" target="_blank">Världen idag</a>, <a href="http://www.nyhetskanalen.se/1.1698305/2010/06/29/perssons_bufflighet_skapade_alliansen" target="_blank">Nyhetskanalen</a>,&#160; </p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F07%2F05%2Fbok-ett-land-av-friherrinnor%2F&amp;linkname=Bok%3A%20Ett%20land%20av%20friherrinnor">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/07/05/bok-ett-land-av-friherrinnor/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Om en bok: Slakthus 5</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/06/20/om-en-bok-slakthus-5/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/06/20/om-en-bok-slakthus-5/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 20 Jun 2010 13:09:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[historia]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/06/20/om-en-bok-slakthus-5/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; margin: 0px 0px 5px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px" title="image" border="0" alt="image" align="left" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/06/image4.png" width="170" height="249" /> Slakthus 5 av Kurt Vonnegut är en klassiker. Det är en blandning av författarens egna upplevelser av att vara krigsfånge i Dresden under slutet av andra världskriget, när staden bombades med brandbomber av de allierade. Ingen vet hur många som dog i den eldstorm som uppstod, siffrorna varierar mellan 35 000-135 000. Vonnegut var en amerikansk soldat som satt i en underjordisk byggnad under slakhus 5 när helvetet härjade i staden ovanför. Med detta som utgångspunkt har han skrivit en märklig, humoristisk bok om Billy Pilgrim, som är spastisk i tiden. Han färdas okontrollerat mellan olika tidpunkter i sitt liv. Han skildrar på så sätt Pilgrims liv i märkliga nedslag på olika punkter i tiden, från barndomen till döden. Pilgrim kidnappas också av utomjordingar, som lär honom att se tiden på ett annat sätt – inte som något som ständigt går framåt, utan som ett långt panorama där alla tidpunkter existerar samtidigt och evigt. Intressant, och mycket likt mina egna funderingar om tiden. Boken är bra och läsvärd, men levde nog ändå inte riktigt upp till mina förväntningar. Den kunde vara lite djupare, lite mer utvecklad.</p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F06%2F20%2Fom-en-bok-slakthus-5%2F&amp;linkname=Om%20en%20bok%3A%20Slakthus%205">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/06/20/om-en-bok-slakthus-5/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Om en bok: &#8220;1434&#8221; av Gavin Menzies</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/06/16/om-en-bok-1434-av-gavin-menzies/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/06/16/om-en-bok-1434-av-gavin-menzies/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 16 Jun 2010 18:40:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[historia]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[sajter]]></category>
		<category><![CDATA[tänkvärt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/06/16/om-en-bok-1434-av-gavin-menzies/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img style="border-right-width: 0px; margin: 0px 0px 5px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="image" border="0" alt="image" align="left" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/06/image1.png" width="217" height="310" />Min semesterläsning under veckan i Kroatien var boken <em>1434</em> av britten Gavin Menzies (finns på Adlibris, klicka <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0007269552" target="_blank">här</a>). Han driver tesen att renässansen inte alls i huvudsak handlade om att Europa återupptäckte antikens kunskaper, så som den traditionella historieskrivningen påstår, utan att den startades av att en kinesisk flotta seglade till Venedig 1434 och delade med sig av kinesisk teknologi, kartor, navigationsteknik och mycket annat. Denna kunskapsskatt blev därefter grunden till renässansens fantastiska utveckling, och i förlängningen Europas utveckling mot världsherravälde. Det är en mycket fascinerande tanke, som vi självcentrerade västerlänningar mår bra av att läsa. Hans bevis för att vi byggde våra framgångar på kinesiska källor är mycket övertygande, och efter att ha läst boken känner jag mig ganska övertygad om att européerna fick tillgång till kinesisk kunskap under mitten av 1400-talet – kartor, navigationsteknik, vapen, vattenkraftsteknik, slussar och mycket annat. Menzies visar bland annat att Leonardo da Vinci inte själv uppfann särskilt mycket av sina tekniska prylar (t.ex. helikoptern, maskingeväret, fallskärmen, olika slussar, kvarnar m.m.), utan kopierade och förbättrade från förlagor som ursprungligen kom från Kina.</p>
<p>Han driver också tesen att kineserna lämnade information om att det fanns en kontinent på andra sidan atlanten, vilket inspirerade “upptäckten” av Amerika av Columbus. Menzies har tidigare skrivit en bok som heter 1421, där han menar att kineserna redan upptäckt Amerika. Hans bevis är mycket intressanta, även om jag har svårt att bedöma kvaliteten på dem.</p>
<p>Hur som helst är bokens största förtjänst att den väcker tankar om vår plats i historien och tillvaron, och visar hur självklart det är att västerlandet inte är världens centrum i alla lägen. Givetvis är det ganska förmätet att förutsätta att ingen annan kan ha seglat till Amerika innan européerna (oavsett om man avser Columbus eller Leif Eriksson). Kineserna var en mycket utvecklad civilisation som låg långt före Europa i de flesta avseenden. </p>
<p>Det är också nyttigt att påminnas om att alla är barn av sin tid, att ingen människa är en ö. Givetvis inspirerades Leonardo av sin samtid, plockade idéer här och där, kopierade, förbättrade. Han levde inte isolerad och hittade på allt själv. Precis så är det med nästan alla uppfinningar, till exempel jobbade ganska många med att utforma ett fungerande flygplan samtidigt som bröderna Wright. Hade de misslyckats hade någon annan garanterat lyckats ungefär vid samma tid. </p>
<p>Boken är spekulativ och byggd på indicier, men väldigt intressant. Kan rekommenderas till den som är intresserad av världens utveckling de senaste 1000 åren. Han har en hemsida med en hel del information, se <a href="http://www.1434.tv">www.1434.tv</a></p>
<p>Nu håller jag på parallelläser <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kurt_Vonnegut" target="_blank">Kurt Vonneguts</a> <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Slakthus_5" target="_blank">Slakthus 5</a> och Arrianos biografi över Alexander den Store. Men just nu ska jag inte läsa, nu ska jag ta en gin &amp; tonic och titta på nyheterna på tv <img src='http://niklascarlsson.se/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':-)' class='wp-smiley' />  </p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F06%2F16%2Fom-en-bok-1434-av-gavin-menzies%2F&amp;linkname=Om%20en%20bok%3A%20%26ldquo%3B1434%26rdquo%3B%20av%20Gavin%20Menzies">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/06/16/om-en-bok-1434-av-gavin-menzies/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Om en bok: Hermann Hesses &#8220;Siddhartha&#8221;</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/06/16/om-en-bok-hermann-hesses-siddhartha/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/06/16/om-en-bok-hermann-hesses-siddhartha/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 16 Jun 2010 18:16:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[historia]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/06/16/om-en-bok-hermann-hesses-siddhartha/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; margin: 0px 0px 5px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px" title="image" border="0" alt="image" align="left" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/06/image2.png" width="160" height="246" /></p>
<p>Hermann Hesse är en av de mest lästa och översatta tyska författarna under 1900-talet, och har skrivit flera kända böcker, bland annat <em>Siddhartha</em> och <em>Stäppvargen</em>. Det är två böcker jag länge tänkt läsa, men det har inte blivit av. Nu lånade jag Siddhartha av farsan, och läste den då äntligen. Det är en mycket kort bok, endast 120 sidor, men med mycket stort innehåll. Huvudpersonen Siddhartha är samtida med Buddha i Indien, och liksom så många andra vid den tiden var han en sökare. Boken, och Siddharthas liv, är tydligt uppdelad i olika sektioner, där Siddhartha provar olika vägar till visdom och insikt. Genomgående är att han tar avstånd från alla läror, och istället tror att sanningen endast kan hittas genom den egna erfarenheten. Han träffar till och med Siddhartha Gotama (Buddha), och blir djupt berörd av hans helighet och det faktum att han uppnått den slutliga upplysningen. Däremot sällar han sig inte till Gotamas lärjungar, eftersom han inte tror att ens buddha kan förmedla sin erfarenhet och visdom genom ord – den kan bara upplevas. Siddhartha fortsätter därför på egen hand sitt sökande efter upplysningen. Han vill uppnå och uppleva det Buddha uppnått och upplevt – men inte genom att lyssna till Buddhas lära. Buddha hade ju själv ingen läromästare som visade vägen till upplysningen, han fann den på egen hand. Siddhartha tror att det är enda sättet. Han lever som asket och plågar sig själv, han lever ut köttsliga och monetära lustar, han är nära att begå självmord, han hittar en själafrände i en färjekarl vid en flod – och lär sig lyssna till floden. Efter ett långt liv når han upplysning genom att se enheten i alla ting och alla liv, som tillsammans bildar en flod av livet självt. Livsflodens kakafoni av röster flätas samman, och det gemensamma ljudet är det heliga “Om”-ljudet. Han når harmoni och blir Gotamas jämlike i livets slut.</p>
<p>En mycket läsvärd liten bok, som stimulerar tanken. Särskilt om man är intresserad av buddhism.</p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F06%2F16%2Fom-en-bok-hermann-hesses-siddhartha%2F&amp;linkname=Om%20en%20bok%3A%20Hermann%20Hesses%20%26ldquo%3BSiddhartha%26rdquo%3B">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/06/16/om-en-bok-hermann-hesses-siddhartha/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Om en bok: Zen och konsten att sk&#246;ta en motorcykel</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/05/31/om-den-vsterlndska-dualismen/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/05/31/om-den-vsterlndska-dualismen/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 31 May 2010 09:39:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[historia]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[reflektion]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[tänkvärt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/05/31/om-den-vsterlndska-dualismen/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img style="border-right-width: 0px; margin: 0px 5px 5px 0px; display: inline; border-top-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px" title="image" border="0" alt="image" align="left" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/05/image4.png" width="206" height="308" /> Igår läste jag ut den synnerligen tankeväckande boken “Zen och konsten att sköta en motorcykel”, skriven av Robert M Pirsig (finns att köpa på engelska <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0060589469" target="_blank">här</a>). Det är en bok som inte är helt lätt att greppa, eftersom den spänner över stora intellektuella vidder. I korthet kan man säga att den skildrar en inre och en yttre resa, där författaren parallellt berättar om en motorcykelsemester som vävs samman med en berättelse om hans sökande efter den yttersta sanningen, alltings grund och källa. Han resonerar kring detta med hjälp av historiska filosofer och jordnära exempel utifrån sin motorcykel. Han ger en översikt över det västerländska tänkandets utveckling, och kritiserar det samtidigt.</p>
<p>Hans kritik mot Aristoteles är skarp. Han menar att Aristoteles kraftigt bidragit till den västerländska uppdelningen av världen i subjekt och objekt, alltså att vi skiljer på vi och dem, jaget och detet, oss själva och omgivningen. Det har, enligt Pirsig, fjärmat oss från att se verkligehetens holistiska verklighet, de stora sammanhangen. Vetenskapen är atomär, och delar upp allt i dess minsta beståndsdelar för att undersökas. Det alienerar oss från helheten. Pirsig menar att den stora striden mellan antikens tänkare handlade om hur vi ska se på verkligheten och sanningen – dualistiskt eller holistiskt? Dualismen segrade, och har därefter format vårt sätt att se på världen. Du och jag och alla andra i västvärlden (och snart resten av världen också) ser på världen genom glasögon som skapades av Aristoteles – glasögon som ibland kan hindra oss från att se sanningen. Glasögon som gör världen svart eller vit, ja eller nej, rätt eller fel, jaget och detet, subjekt och objekt. Det är onekligen en ganska skrämmande bild som målas upp, där vi i nästan tvåtusenfemhundra år alienerat oss från den helhet vi ingår i, separerat oss mentalt och kulturellt från resten av universum.</p>
<p>Zen kommer in i han förespråkande av att uppgå helt i det man gör, för att på så sätt utplåna illusionen om separationen mellan oss själva och omgivningen. Det är enda sättet att nå lycka, och dessutom enligt författaren det bästa sättet att förbättra världen. Börja hos dig själv och arbeta dig utåt, så att säga.</p>
<p>Nu har jag tänkt att ge mig i kast med <a href="http://www.wwd.se/Bocker/Bokpresentationssida/?isbn=9789146202905" target="_blank">Arrianos biografi av Alexander den Store</a>, skriven i mitten av 100-talet e.kr. och utgiven Wahlström &amp; Widstrands klassikerserie.</p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F05%2F31%2Fom-den-vsterlndska-dualismen%2F&amp;linkname=Om%20en%20bok%3A%20Zen%20och%20konsten%20att%20sk%26ouml%3Bta%20en%20motorcykel">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/05/31/om-den-vsterlndska-dualismen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Amsterdams fantastiska bibliotek</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/05/17/amsterdams-fantastiska-bibliotek/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/05/17/amsterdams-fantastiska-bibliotek/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 17 May 2010 09:21:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[foto]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[mat och dryck]]></category>
		<category><![CDATA[resa]]></category>
		<category><![CDATA[vackert]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/05/17/amsterdams-fantastiska-bibliotek/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Amsterdams nya bibliotek är en fantastisk skapelse, särskilt på insidan. Det är verkligen ett tempel för böcker och information. Otroligt snyggt designat och ljussatt. Varje bokhylla är upplyst med lysdioder. 600 iMac-datorer, utställningar, en mycket bra restaurang med utsikt över hela staden m.m. Riktigt bra!</p>
<p><img style="display:block;margin-right:auto;margin-left:auto;" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/05/wpid-2010-05-15-17.06.19.jpg" alt="image" /></p>
<p><img style="display:block;margin-right:auto;margin-left:auto;" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/05/wpid-2010-05-15-16.30.30.jpg" alt="image" /></p>
<p><object classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" width="440" height="248" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="align" value="center" /><param name="src" value="http://p.videoculture.nl/vcp/axx/lv|oba.oba_at_the_od" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed type="application/x-shockwave-flash" width="440" height="248" src="http://p.videoculture.nl/vcp/axx/lv|oba.oba_at_the_od" allowfullscreen="true" align="center"></embed></object></p>
<p><span id="more-1708"></span></p>
<p><img style="display:block;margin-right:auto;margin-left:auto;" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/05/wpid-2010-05-15-16.30.58.jpg" alt="image" /></p>
<p><img style="display:block;margin-right:auto;margin-left:auto;" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/05/wpid-2010-05-15-16.22.25.jpg" alt="image" /></p>
<p><img style="display:block;margin-right:auto;margin-left:auto;" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/05/wpid-2010-05-15-16.35.13.jpg" alt="image" /></p>
<p><img style="display:block;margin-right:auto;margin-left:auto;" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/05/wpid-2010-05-15-17.00.50.jpg" alt="image" /></p>
<p><img style="display:block;margin-right:auto;margin-left:auto;" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/05/wpid-2010-05-15-16.38.58.jpg" alt="image" /></p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F05%2F17%2Famsterdams-fantastiska-bibliotek%2F&amp;linkname=Amsterdams%20fantastiska%20bibliotek">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/05/17/amsterdams-fantastiska-bibliotek/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Zen och konsten att&#8230; åldras?</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/05/13/zen-och-konsten-att-aldras/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/05/13/zen-och-konsten-att-aldras/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 13 May 2010 14:29:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[foto]]></category>
		<category><![CDATA[historia]]></category>
		<category><![CDATA[reflektion]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[resa]]></category>
		<category><![CDATA[tänkvärt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/05/13/zen-och-konsten-att-aldras/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img style="display:block;margin-right:auto;margin-left:auto;" alt="image" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/05/wpid-2010-05-13-16.16.49.jpg" /></p>
<p>Jag sitter på Linköpings flygplats och väntar på att resa till Amsterdam. Min reselitteratur är ett tummat exemplar av <em>Zen och konsten att sköta en motorcykel </em>av Robert M Pirsig. Just den här boken köpte farsan 1982, när han var lika gammal som jag är nu. Hans understrykningar och kommentarer finns kvar i marginalerna. En direktkontakt med den han var då, 31 år gammal. Nu är du snart 60, och har en son som läser din bok. Kretslopp?</p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F05%2F13%2Fzen-och-konsten-att-aldras%2F&amp;linkname=Zen%20och%20konsten%20att%26%238230%3B%20%C3%A5ldras%3F">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/05/13/zen-och-konsten-att-aldras/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bokrean 2010, mina fynd</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/03/12/bokrean-2010-mina-fynd/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/03/12/bokrean-2010-mina-fynd/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 14:46:17 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[bokrea]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/03/12/bokrean-2010-mina-fynd/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; margin: 0px 5px 5px 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px" title="IMG_0969" border="0" alt="IMG_0969" align="left" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/03/IMG_0969.jpg" width="380" height="507" /> </p>
<p>Så var det då dags att summera årets bokreafynd. Tyvärr måste jag säga att det var lite sämre utbud än vanligt, så det blev inte mer än dessa 13 böcker.</p>
<p>Lilla boken med stora tankar om filosofi, av dr Jeremy Stangroom.</p>
<p>Krigsfotografen &#8211; från Nordafrika till Berlin, av Robert Capa.</p>
<p>Sonderkommando – ett vittnesmål, av Shlomo Venezia</p>
<p>Historien om Tibet – samtal med Dalai Lama, av Thomas Laird</p>
<p>Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, av Jonas Jonasson</p>
<p>Kärlek &amp; erotik i antikens Rom, av Dominic Ingemark och Martine Castoriano</p>
<p>Historiens underbara värld, av Carsten Ryytty</p>
<p>The Children of Hurin, av JRR Tolkien</p>
<p>Mussolini – en studie i makt, av Göran Hägg</p>
<p>Newton och gravitationen – På himmelen och jorden, av Jörgen Sjöström</p>
<p>Pilgrimsresan, av Paulo Coelho</p>
<p>Oförglömliga vandringar i världen, av Steve Watkins och Clare Jones</p>
<p>Äventyr på riktigt – berättelsen om upptäckaren Sven Hedin, av Axel Odelberg</p>
<p>&#160;</p>
<p>För ovanlighetens skull blev det hela tre skönlitterära böcker.</p>
<p>Jag har tidigare år (2006, 2007, 2009) skrivit om mina inköp vid bokreorna, se <a href="http://niklascarlsson.se/category/bokrea/" target="_blank">här</a>. Jag har också skrivit om en del andra böcker, se <a href="http://niklascarlsson.se/category/bok/" target="_blank">här</a>.</p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F03%2F12%2Fbokrean-2010-mina-fynd%2F&amp;linkname=Bokrean%202010%2C%20mina%20fynd">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/03/12/bokrean-2010-mina-fynd/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Om Dalai lamas reinkarnation</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/03/07/om-dalai-lamas-reinkarnation/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/03/07/om-dalai-lamas-reinkarnation/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 06 Mar 2010 23:48:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[historia]]></category>
		<category><![CDATA[reflektion]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/03/07/om-dalai-lamas-reinkarnation/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Som ni kanske vet har Kina, i sina ansträngningar att kväsa Tibet, fängslat <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Gedhun_Choekyi_Nyima" target="_blank">pojken som Dalai lama pekat ut som Panchen lama</a>. Panchen lama är den näst högste religiöse ledaren för tibetanerna, och en av hans absolut viktigaste funktioner är att i sin tur identifiera nästa Dalai lama när den nuvarande Dalai Laman avlidit. Eftersom kineserna vill få kontroll över Tibet har de alltså kidnappat Panchen lama (för femton år sedan, när Panchen lama bara var i sexårsåldern). Ingen vet var de förvarar honom, eller om han ens lever idag. Om han lever är han alltså 21 år nu, och sannolikt helt hjärntvättad av kineserna efter 15 års fångenskap.</p>
<p>Nåväl, som en konsekvens av detta hörde jag för några år sedan att Dalai lama eventuellt kan komma att själv peka ut nästa Dalai lama, den femtonde. Det här har jag funderat på en hel del, eftersom jag uppfattat det som en politiskt praktisk lösning från Dalai Lamas sida, men som borde stå i strid med allt vad buddistisk reinkarnation står för. Om nästa Dalai lama är en reinkarnation av den nuvarande Dalai lama, är det ju omöjligt att peka ut honom innan den nuvarande är död. Så har jag resonerat, och börjat tvivla på Dalai lama – misstänkt att han av praktiska skäl tänkte göra avkall på sin tro. </p>
<p>Nu läser jag en bok om Tibets historia, skriven utifrån Dalai lamas perspektiv – och kan till min oförställda glädje konstatera att jag missuppfattat reinkarnationen av Dalai lama. Till mitt försvar kan jag väl säga att författaren Thomas Laird bodde i Nepal i 20 år och har skrivit om buddismen tidigare, och hade missuppfattat det på precis samma sätt som jag ända tills Dalai lama själv förklarade för honom hur det ligger till.</p>
<p>I boken framkommer det att varje Dalai lama INTE nödvändigtvis är en reinkarnation av den tidigare. Det är alltså inte så att alla 14 Dalai lamor som funnits är reinkarnationer av samma person eller själ. Istället är det så att det finns olika personer som reinkarneras som Dalai lama – med det gemensamt att de har en särskild koppling till bodhisattvan <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Avalokiteshvara" target="_blank">Chenresi</a> (som i sin tur var en “manifestation av Buddha”), som var avgörande för att forma det Tibetanska folket och deras tro. Kopplingen kan t.ex. vara att Dalai laman är en reinkarnation av en av Chenresis lärjungar. Nästa Dalai lama kan ha någon annan slags koppling, eller rent av vara en reinkarnation av Chenresi själv.</p>
<p>Det är ganska invecklat, och blir än mer invecklat när man inser att buddhismen inte tror på en själ på samma sätt som kristendomen, så reinkarnationer är inte riktigt lika “personliga” som om man tänker sig att en personlig själ återföds i olika kroppar. Det är inte något “jag”, eftersom det inte existerar något jag enligt buddhismen.</p>
<p>Nåväl – det var i alla fall befriande att se att Dalai lama inte är en hycklande pragmatiker som är beredd att kompromissa med det andliga för att säkra den världsliga ordningen. Synd bara att jag inte tror på reinkarnation <img src='http://niklascarlsson.se/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':-)' class='wp-smiley' /> </p>
<p>Som en slutkläm vill jag framhålla hur vidrigt kineserna beter sig som låser in ett sexårigt barn för att kväsa Tibets religion och folk. Däremot har den kinesiska staten utsett <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Gyaincain_Norbu" target="_blank">en egen Panchen lama</a> som de försöker få acceptans för. Som av en ren händelse är han son till två medlemmar av kinas kommunistparti och uppmanar Tibets folk att hylla sitt nya välstånd som de fått tack vare den kinesiska staten… </p>
<p>Boken heter “historien om Tibet – samtal med Dalai lama”, av Thomas Laird. Finns på årets bokrea!</p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F03%2F07%2Fom-dalai-lamas-reinkarnation%2F&amp;linkname=Om%20Dalai%20lamas%20reinkarnation">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/03/07/om-dalai-lamas-reinkarnation/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Moraliska grundsatser, antik visdom</title>
		<link>http://niklascarlsson.se/2010/02/27/moraliska-grundsatser-antik-visdom/</link>
		<comments>http://niklascarlsson.se/2010/02/27/moraliska-grundsatser-antik-visdom/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 27 Feb 2010 20:07:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niklas Carlsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[citat]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[historia]]></category>
		<category><![CDATA[kuriosa]]></category>
		<category><![CDATA[tänkvärt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://niklascarlsson.se/2010/02/27/moraliska-grundsatser-antik-visdom/</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/02/image3.png"><img style="border-bottom: 0px; border-left: 0px; margin: 0px 5px 5px 0px; display: inline; border-top: 0px; border-right: 0px" title="image" border="0" alt="image" align="left" src="http://niklascarlsson.se/wp-content/uploads/2010/02/image_thumb3.png" width="145" height="174" /></a>En av mina favoritböcker är “Attiska nätter”, skriven av romaren <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Aulus_Gellius" target="_blank">Aulus Gellius</a> som levde ca 115-160 e.kr. (vissa menar 125-180). Aulus var en välutbildad romare, sannolikt av övre medelklassen. Han växte upp i Rom, men utbildade sig i Athen, och var (precis som jag själv) väldigt nyfiken på livet och allting runt honom. Hans bok “Attiska nätter” började han sammanställa under de långa vinternätterna i Grekland (därav namnet), men fortsatte även när han var tillbaka i Rom. Den består av korta stycken om allt möjligt han tyckte var värt att notera – filosofi, citat ur andra böcker, grammatik, juridik, geometri, moral, tänkvärdheter och allt möjligt annat. Det han råkade finna intressant och vara värt att skriva ner, helt enkelt. Det ger en närhet till författaren och hans tid, man kommer honom och hans värld in på livet. Väldigt, väldigt fascinerande. Styckena kan ha rubriker som “om stjärnbilden stora björnen”, “om gammaldags sparsamhet”, “etikettsfrågor”, “om Solons lagar”, “om svordomar”, “kan en vis man bli arg?”, “flöjtspel som botemedel mot värk”, “om Alexander den stores häst”. </p>
<p>I början av boken beskriver han en nattlig seglats på Medelhavet, när han och hans studiekamrater ligger på däck och diskuterar stjärnbilderna, livet och filosofi. Det kunde lika gärna varit skrivet idag. Jag ser för mitt inre öga hur vännerna ligger där och diskuterar, skrattar och funderar. Snabbspolning 1900 år fram i tiden, och här sitter jag och förstår precis hur gott de hade det, hur bra de mådde i den stunden. Hur lika vi är, människorna då och människorna nu.</p>
<p>Han citerar olika filosofer också, och här är en favorit;</p>
<blockquote><p>“Om du gör något gott genom hårt arbete, kommer det hårda arbetet snart vara över men det goda finns kvar. Om du gör något skamligt med nöje, kommer nöjet snart försvinna men skammen finnas kvar” (bok XVI, stycke 1 “moraliska grundsatser”)</p>
</blockquote>
<p>Det är ett citat han tillskriver en filosof vid namn Musonios, och skriver “eftersom den är sann och har lyskraft och är kortfattad och avrundad har jag särdeles gärna lagt det på minnet”. Det är bara hålla med! (Något för t.ex. Göran “kapten klänning” Lindberg att fundera på). </p>
<a class="a2a_dd addtoany_share_save" href="http://www.addtoany.com/share_save?linkurl=http%3A%2F%2Fniklascarlsson.se%2F2010%2F02%2F27%2Fmoraliska-grundsatser-antik-visdom%2F&amp;linkname=Moraliska%20grundsatser%2C%20antik%20visdom">Dela/spara inlägg</a>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://niklascarlsson.se/2010/02/27/moraliska-grundsatser-antik-visdom/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
