Open/Close Menu
Vardagsbetraktelser, världspolitik och andra väsentligheter.
Home · Blog · Centerpartiet : HANDELNS VIKTIGASTE FRÅGOR TILL EU-PARLAMENTSVALET 2009

Jag fick en enkät från Svensk Handel inför valet till Europaparlamentet. Nedan redovisar jag mina ståndpunkter.

Inre Marknaden

  1. Hur angeläget är SEPA (Single Euro Payment Area) för Dig? Vad ser Du som den största utmaningen för att genomföra SEPA? När tror Du att SEPA är genomfört?

Som Centerpartist tror jag på ökad öppenhet i Europa, både för människor och kapital. SEPA kommer sannolikt stärka de Europeiska ländernas och företagens konkurrenskraft globalt, vilket är mycket positivt.

En reform som SEPA är givetvis omfattande och tidskrävande, då man måste ta hänsyn till 27 länders lagstiftning och lika många länders olika rutiner och standarder inom banksystemet. Bankerna själva har ett avgörande ansvar för genomförandet, och därmed tidsåtgången. I dagsläget uppskattar jag att reformen kan vara genomförd 2012.

  1. Vad anser Du om att det svenska snuset idag är undantaget från principen om fri rörlighet för varor inom EU?

Det finns ingen godtagbar anledning till att snuset ska vara undantaget från den fria rörligheten, med tanke på att cigaretter och andra nikotinvaror får handlas fritt inom unionen. Dessutom ges EU-stöd till tobaksodlare. Att då snedvrida marknaden genom att förbjuda handel med snus är ren dubbelmoral. Snuset kan även bidra till att minska rökningen i EU, vilket vore mycket positivt både för de som utsätts för passiv rökning och för att få ner antalet patienter med lungcancer.

  1. Tycker Du att Sverige ska ha miljöregler som går längre än EU:s gemensamma miljölagstiftning? Varors miljöpåverkan är viktig för många, vilken är Din inställning till olika miljömärken?

Miljöfrågorna ligger mig varmt om hjärtat, och jag anser därför att enskilda medlemsländer bör ha rätten att vara föregångare när det gäller miljöregler och restriktioner på miljöförstörande material och verksamhet. Samtidigt bör handel med varor, tjänster och tekniker som har en uppenbar klimatnytta bör uppmuntras och underlättas – vi behöver både piska och morot för att komma framåt i miljöarbetet.

Miljömärkning av produkter och tjänster är ett bra verktyg som ger konsumenten möjlighet att göra bättre val, under förutsättning att konsumenterna är medvetna om vad de olika märkningarna innebär. Därför vore det bra med fler gemensamma märkningar i EU och att rensa upp i floran av märkningar i de 27 medlemsstaterna.

  1. Idag pågår ett arbete med ett nytt konsumenträttsdirektiv. Varför eller varför inte tycker Du att ett sådant konsumenträttsdirektiv bör vara helt harmoniserat?

Ett bra konsumentskydd på EU-nivå är en av förutsättningarna för att den gemensamma marknaden inom EU ska fungera fullt ut. EU-kommissionens förslag på nytt konsumentsrättsdirektiv slår ihop nuvarande EU-regler till en lag och minskar skillnaderna mellan ländernas regler om konsumentskydd. Det förenklar gränsöverskridande handel, exempelvis via Internet, när gemensamma konsumentbestämmelser gäller oavsett i vilket EU-land köpet sker.

  1. Efter finanskrisen anser allt fler att Sverige bör ompröva beslutet om att införa euron, hur ställer Du Dig till det? Varför?

Jag respekterar folkomröstningen som genomfördes 2003, där jag själv röstade nej. För min egen del har jag sedan dess ändrat ståndpunkt och är numera positiv till ett införande av Euron i Sverige. Jag tror att en stor del av svenska folket har gjort detsamma. Det kan, och bör, därför åter bli aktuellt att ta upp frågan inom de närmsta åren. Centerpartiets ställningstagande om euron ska tas i samband med en partistämma.

Handel utanför Tullunionen

  1. Hur kommer Du att arbeta för att EU ska vara öppet för handel, minska handelshinder och begränsa sitt användande av protektionistiska åtgärder som till exempel strafftullar/antidumping?

Ett bevarande och utökande av frihandeln är av största vikt, och jag kommer därför ställa mig positiv till sådana förslag som kommer upp i Europaparlamentet. Jag är personligen mycket engagerad i utvecklingsländernas sitution och tillträde till världsmarknaden, och vet hur mycket de lider av subventioner och tullar. För deras möjlighet att utvecklas, och för att uppnå Millenniemålen, där det viktigt att vi minskar våra skyddstullar. Särskilt beklämmande är de progressiva tariffer som bestraffar u-länder som själva vill förädla sina råvaror.

  1. Växthuseffekten är ständigt debatterad. Ett alternativ som diskuterats är införandet av gränsjusteringar eller s.k. klimattullar på varor som importeras till EU. Hur ställer Du Dig till det?

Den allra bästa lösningen skulle vara en global klimatuppgörelse inom ramen för FN-förhandlingarna i Köpenhamn 2009. Med gemensamma mål och regler för utsläppsminskningar slipper vi hotet om klimattullar för länder som står utanför utsläppsrättshandeln. Faran med klimattullar är att ett globalt handelskrig skulle utlösas med risk för generellt höjda tullar lite varstans i världen. Handelskriget skulle i sin tur helt fördärva det internationella förhandlingsklimatet inför nya globala klimatöverenskommelser för reducerade utsläpp av växthusgaser.

  1. Sverige har med knapp marginal fått igenom en tillfällig lösning om att etanol ska kunna importeras som bränsle (lägre tull) istället för jordbruksvara (högre tull). Anser Du att Sverige ska fortsätta arbeta för billigare import av etanol? Hur får vi en långsiktig lösning på frågan?

Det ska alltid vara enklare och billigare att vara miljövän, så jag menar absolut att Sverige ska arbeta för billigare import av etanol. Högre tull på etanol skulle slå hårt mot Sverige och länder som har en hög försäljning av miljöbilar och en ökande efterfrågan på etanolbaserat bränsle. Dessutom skulle en högre tull gå tvärs emot EU:s klimatpolitik.

  1. Inom EU förs ibland en diskussion om att lagstifta kring CSR (Corporate Social Responsibility), vad anser Du om det? Vilka tycker Du är de viktigaste frågorna inom området?

Poängen med CSR är att företag frivilligt engagerar sig i till exempel sociala eller miljömässiga frågor bortom de krav som finns i lagstiftningen. En lagstiftning om CSR skulle därmed strida med dess grundtanke, som bygger på frivillighet. Genom transparens och konsumentmakt kommer företag som agerar oetiskt genom att till exempel ertappas med barnarbete eller djurplågeri hamna i blåsväder och drabbas av konsumentsanktioner. Samtidigt kan företag som konsumenterna uppfattar som ”goda” belönas med ökad försäljning och större vinst. Företagens miljöpåverkan anser jag vara den enskilt viktigaste frågan inom området.

  1. Efter 11 september 2001 har nya säkerhetskrav och direktiv för transporter och tullprocedurer medfört en betydande börda av administrativa rutiner och ökade kostnader för handeln. Hur kommer Du att arbeta för att se till att även beslutens negativa konsekvenser blir belysta?

Jag vill uppmärksamma de icke-tariffära handelshinder som ett hot mot frihandeln, det vill säga sådant som förvirrande tullförfaranden, diskriminerande hälso- eller teknikbestämmelser och olika administrativa hinder. Dessa gör att det är mycket dyrt och besvärligt att sälja varor i vissa länder. Hinder av denna typ drabbar särskilt små och medelstora företag med begränsade medel och resurser.

Bekämpning av handelsrestriktioner hjälper inte bara de mer industrialiserade länderna, utan framförallt utvecklingsländerna. På grund av sin relativt svaga ekonomiska ställning och sina knappa resurser blir de maktlösa när de ställs inför oegentliga förfaranden. EU måste vara en föregångare på detta område och driva frågorna kraftfullt.

Copyright Niklas Carlsson © 2013