Så kom han då till sist, kung Bore. Och med besked. Han har lagt sin vita filt över landskapet. Andedräkten står som ångpelare ur munnen på människorna. Min termometer utanför köksfönstret visade 20 grader under fryspunkten vid sjutiden imorse. Det var inte lätt att starta bilen när jag skulle köra till jobbet, trots motorvärmare.Men vad vackert det är! När jag kör in mot Vimmerby kör jag över ett krön, där jag ser den lilla staden på avstånd, omgiven av åkrar och ängar. Granskog i fonden. Intill vägen slingrar sig Stångån, varifrån det steg upp en frostig dimma. Allt är vitt, och himlen rosa av solen som går upp. Landskapet är förtrollande vackert. Visst är det så att människan egentligen inte är gjord för att leva i detta klimat – men för själen är det en lisa att skåda dessa snöklädda vyer. Vintersverige är en dödlig skönhet. Som skogsrået.
Först blev jag lite förvirrad, vem är du som vet att jag har ett bäverdiplom på väggen??? =) Jo, det hänger i köket på jobbet.
Men då måste ju båda två ge sig fan på att inte sunka ner sig, och de killar jag träffat tycker det är rätt skönt när det bli vardag… och jag hatar det, så jag har väl bara inte hittat ”the one for me”, men roligt för dig, för det verkar du ha gjort!
Tack än en gång för utmärkelsen.