Myternas historia

Jag håller på läser Karen Armstrongs Myternas historia, som utforskar myternas roll i människans historia och utveckling, från 30 000 år sedan till idag. En intressant liten bok, som säger något fundamentalt om hur vi människor fungerar. När vi idag läser gamla gudaberättelser, till exempel de grekiska eller de nordiska, har vi mycket svårt att se deras djupare mening – eftersom de är helt berövade sin rituella kontext. De förlorar sin innebörd, dör, när de inte längre förstås med sin symboliska innebörd i ett religiöst och cermoniellt sammanhang. Det är därför spännande att läsa Armstrongs analyser , som kan ge förståelse för dessa bortglömda sammanhang. Det är också mycket spännande att läsa hennes analys av hur synen på det gudomliga har förändrats i och med att den mänskliga tillvaron har förändrats – från jägarsamhället fram till idag.

Hon menar också att ett budskap måste mytologiseras för att verkligen kunna ge den religiösa upplevelsen. Hon tar Paulus som exempel, som mytologiserar Jesus. Synnerligen tankeväckande.

Och så till något helt annat; Ban-Ki Moon, FN:s nye generalsekreterare, bröt mot en lång tradition idag genom att inte ta avstånd från dödsstraff. Han sade istället att det är upp till varje stat att ta ställning i frågan. Oroväckande, tycker jag. Det är viktigt att en världsledare så som generalsekreteraren i FN föregår med gott exempel genom att ta avstånd från dödsstraffet.